Skulle kunna skriva en hel bok om alla tankar och känslor jag har just nu. Den skulle förmodligen inte bli speciellt intressant men det är en annan femma.. Kastade bort ångesten en stund igår och hängde med mina fina vänner en stund innan jag mysade med världens bästa kille. Det behövde jag! Tyvärr är jag där igen idag, med ångesten som min bästa vän.

Jag vet inte ut eller in, jag vet inte vad som känns rätt och vad som känns fel. Jag vet inte vad jag ska göra och inte göra. Jag har fått drömjobbet på öland i sommar, ändå känns det inte bra? Jag har blivit erbjuden att flytta med till Barcelona hela sommaren, men inte ens det känns lockande. Att stanna kvar i Vimmerby finns inte ens med på alternativen. Men varför känns ingenting bra? Jag orkar inte gå i skolan längre. Det är inte kul för fem öre och jag kommer ingenstans. Jag är trött på att alla dagar ser likadana ut, samtidigt som jag hatar förändringar? What? Är det någon som förstår sig på mig eller? Näe tänkte nästan det..